Min mage i uppror
Var och tränade sent idag för att klara kvällen. Jag körde axlar och biceps och sedan 10 min cykel och 10 min crosstrainer. Jag passade även på att sola för att fördriva tiden mer. Varje gång jag går hem från gymmet så går jag förbi affären så det är inte lätt att bara gå förbi men jag gjorde det idag. När jag kom hem åt jag och nu är jag gasig och rapar för magen har så svårt att klara av att jag äter och inte kräks. Någon måltid går bra men när det blir flera måltider så verkar inte magen orka ta hand om maten. Min mat när jag är hemma är inte den bästa. Jag avskyr att laga mat så jag äter bara kall mat hemma och ibland om jag ska äta med någon så köper jag färdigmat och då blir det thaimat utan ris eller en sallad. Har testat att tagit ris till men det klarar jag inte utan då flippar jag ur och fortsätter äta. Oftast är det jasminris till thaimat och det är det riset som triggar mig värst.
Jag vet att man inte ska undvika saker om man vill bli frisk men jag klarar inte att äta vissa saker som det ser ut idag och jag äter hellre begränsat än att jag hetsäter och spyr. just nu.När jag jobbar så utmanas jag med all sorts mat och jag hoppas att jag kan lära mig att äta lagom där eftersom jag har en spärr mot att kräkas på jobbet, Jag tror dock inte att jag vill äta vitt mjöl även om jag blir frisk men det finns så mycket annat och jag ser ingen anledning att man måste äta vitt mjöl. Jag vill dock lära mig att hantera all annan mat och att jag inte överäter utan kan äta lagom. Jag gillar träning och vill äta nyttig mat men jag vill inte äta för mycket och inte behöva ha ångest när jag äter något som inte är nyttigt utan kan äta det om jag vill. Att kunna äta allt om jag vill för idag begränsar det mig av rädsla att hetsäta. Jag vill leva ett hälsosamt liv med träning och en balanserat kost utan ångest för träning eller maten. Jag tycker om att träna men jag har svårt att vila när jag behöver utan det skapar ångest och rastlöshet. Jag vill kunna vila från träningen utan att känna mig tjock eller få ångest. Jag vet ju att vila är viktigt för kroppen och även maten.
Jag kan väldigt mycket om kost, träning, psykologi men jag lever inte det minsta så som jag förespråkar. Jag är bra på att ge råd och motivera folk till förändring men jag kan ändå inte motivera mig själv. Jag får mycket beröm för min vältränade kropp och många skulle vilja se ut som jag gör i kroppen. De skulle bara veta hur jag plågat min stackars kropp och hur ohälsosamt jag lever. Jag känner mig som en stor bluff och även om det är roligt med beröm så känns det bara så fel.
Jag har tagit en propavan för att kunna sova inatt så jag hoppas det hjälper. I alla fall nu i början när jag ska försöka bryta mina vanor jag kommit in i så tänker jag ta hjälp av medicinen för att så småningom förhoppningsvis klara mig utan den.
